Klotter på fasad – ta bort och skydda

Det finns ingen enda metod som passar alla fasader. Färg, sprayfärg och tusch beter sig olika beroende på hur poröst materialet är, och fel metod kan skada ytan mer än själva klottret. Därför börjar ett seriöst saneringsarbete alltid med att bedöma underlaget innan något medel appliceras.

Puts är ett poröst material där färg lätt sugs in. Här används oftast skonsamma klotterborttagningsmedel som får verka, följt av hetvatten under kontrollerat tryck. Trycket hålls medvetet nedåt för att inte skada putsskiktet. Ibland behövs flera behandlingar, särskilt om klottret suttit länge.

Tegel är också poröst, och fogar samt strukturen i teglet gör att färg kan fastna i ytan. Behandlingen liknar den för puts, med medel anpassade för murverk och försiktig hetvattenspolning. På äldre eller känsligt tegel görs ofta ett test på en mindre yta först.

Natursten varierar mycket beroende på typ, till exempel granit, kalksten eller sandsten. Vissa stenarter är känsliga för sura eller alkaliska medel, så här krävs extra omsorg och ofta milda, materialanpassade produkter. Kalksten och sandsten är generellt mer ömtåliga än granit.

Metall, lackerade ytor, glas och plast är släta och icke-porösa. Där sitter färgen ovanpå ytan i stället för att tränga in, vilket gör att klottret ofta går att lösa upp och torka bort mer direkt med rätt lösningsmedel. Samtidigt måste lacker och målade ytor hanteras varsamt så att inte själva ytskiktet löses upp tillsammans med klottret.

Tid spelar roll när det gäller klotter. På porösa underlag som puts, tegel och sten hinner färg och tusch tränga djupare ner i materialet ju längre det får sitta. Sol, värme och väder kan dessutom göra att färgen sätter sig hårdare. Det betyder att samma klotter ofta är enklare att ta bort efter några dagar än efter flera månader.

Snabb borttagning kan därför innebära färre behandlingar, mindre slitage på fasaden och ett bättre slutresultat. Det är också en av anledningarna till att många fastighetsägare och BRF:er väljer att hantera klotter löpande i stället för att vänta. Om du upptäcker färskt klotter är det alltså rimligt att höra av sig relativt snart, men det finns sällan anledning till stress, det mesta går att lösa även om det suttit ett tag.

Klotterskydd är en behandling som läggs på fasaden i förebyggande syfte. Tanken är inte att hindra klotter från att uppstå, utan att göra det enklare och skonsammare att ta bort om det väl händer. På en skyddad yta fäster färgen sämre, vilket innebär att framtida sanering ofta kan göras med mildare metoder och mindre påverkan på materialet.

Det finns i huvudsak två typer. Ett offerskikt, ibland kallat tillfälligt skydd, är ett vaxbaserat lager som följer med bort när klottret tas av och som sedan läggs på nytt. Ett permanent skydd är en mer beständig behandling som klarar flera saneringar innan det behöver förnyas. Vilket som passar beror på fasadens material, hur utsatt platsen är och hur ofta klotter förekommer.

För känsliga eller kulturhistoriskt värdefulla fasader är valet av skydd särskilt viktigt, eftersom behandlingen ska kunna fungera utan att förändra materialets utseende eller andningsförmåga. Här gör vi alltid en bedömning innan något appliceras.

En ansvarsfull klottersanering handlar lika mycket om att skydda fasaden och omgivningen som om att få bort färgen. Val av medel, temperatur och tryck anpassas efter materialet så att ytskiktet inte tar skada. På äldre byggnader och natursten är detta extra viktigt, eftersom fel metod kan ge bestående märken.

Även miljön omkring vägs in. Det innebär hänsyn till spolvatten och rester av borttagningsmedel, val av så skonsamma produkter som möjligt för uppgiften, samt försiktighet nära fönster, växtlighet och intilliggande ytor. För större fastigheter och vissa miljöer kan det också finnas lokala regler kring hantering av spolvatten som tas med i planeringen.

Tanken är att resultatet ska bli en ren fasad utan onödig påverkan, varken på materialet eller på närmiljön.

Det går sällan att ge en exakt prislapp innan en fasad har bedömts, eftersom flera faktorer spelar in. Det som oftast påverkar priset är fasadens material, klottrets storlek och ålder, hur högt upp det sitter (om det krävs lift eller ställning), åtkomligheten på platsen och om en klotterskyddsbehandling ska ingå.

Ett litet, färskt klotter på en slät, lättåtkomlig yta är ofta enklare och därmed billigare att åtgärda än ett stort, gammalt klotter högt upp på en porös fasad. För återkommande behov, till exempel för fastighetsägare och BRF:er, kan löpande klottersanering ibland avtalas, vilket ofta gör hanteringen mer förutsägbar. För att ge ett rättvisande underlag gör vi en bedömning, gärna utifrån bilder, innan arbetet planeras.